KRAV MAGA FALKÖPING
Våld i nära relation
Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det kan innefatta många brottsrubriceringar som exempelvis misshandel, olaga hot, våldtäkt och sexuella övergrepp. Det förekommer oavsett klass, könstillhörighet, etnicitet, kulturell/religiös bakgrund, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Majoriteten utgörs av mäns våld mot kvinnor.
Att utöva våld är alltid ett brott och det finns flera lagar mot den här typen av upprepat våld. Till exempel lagen om kvinnofridskränkning, sexualbrottslagen och lagen om kontaktförbud.
Utsatta för våld i nära relation
Den senaste nationella kartläggningen av brott i nära relationer (publicerad 2024) visar att utsattheten för våld i nära relation är utbredd i samhället. Totalt uppgav 13,6 procent av befolkningen (16–84 år) att de blivit utsatta för någon typ av våld i nära relation under 2022. Det är en större andel kvinnor än män som uppger att de blivit utsatta (15,2 respektive 11,7 procent). (Källa: BRÅ)
Osynligt våld
Partnervåld sker ofta på den plats som ska förknippas med trygghet – i hemmet. Och våldet utförs av den person som ska stå en nära och som man ska kunna lita på – ens partner. Just dessa faktorer gör våldet komplicerat och osynligt. Anmälningsbenägenheten är liten och mörkertalet är stort.
Relation till gärningsperson
Relationen till gärningspersonen skiljer sig åt mellan män och kvinnor utsatta för misshandel. Under 2022 begicks nästan hälften (48 %) av händelserna som män utsattes för av någon som var helt okänd för den utsatta, vilket skiljer sig från de händelser som kvinnor utsattes för där 15 procent begicks av en okänd person. I stället var det vanligast att kvinnor utsattes för misshandel av en vän eller bekant (42 %), något som i sin tur var mindre vanligt när den brottsutsatta var en man (21 %). Kvinnor utsattes även i större utsträckning av en partner eller före detta partner (30 %) jämfört med män (7 %). Vidare var gärningspersonen en ytlig bekant eller annan i 15 procent av händelserna när män utsattes och 5 procent av händelserna när kvinnor utsattes. Att gärningspersonen var en familjemedlem eller släkting var ungefär lika vanligt bland män och kvinnor (9 respektive 8 %). Studeras flera år (2018–2022) framgår det att kvinnor oftast utsätts av en vän eller bekant alternativt av en partner eller före detta partner, medan män oftast utsätts av en okänd person.
Barn som upplever våld
Omkring vart tionde barn tvingas uppleva att pappa misshandlar mamma.
Sedan 1 januari 2000 har 619 barn förlorat sin mamma i ett mord eller dråp - 305 av dem var minderåriga, för de flesta barnen var det pappa som dödade mamma.
(Källa: Unizonjourer)
Dödligt våld
För 2023 konstaterades 10 fall av dödligt våld där offer och förövare hade en parrelation vid tidpunkten för brottet eller hade haft tidigare, vilket andelsmässigt var 8 procent av samtliga fall av dödligt våld. Motsvarande utfall för 2022 var 10 fall (9 %). I samtliga 10 fall av dödligt våld i en parrelation 2023 var offret en kvinna eller flicka, vilket var samma som för 2022. Under 2023 förekom det således inga manliga offer i en parrelation, vilket det heller inte gjorde 2022. Andelen fall med kvinnligt offer i en parrelation motsvarade 30 procent av samtliga konstaterade fall av dödligt våld mot kvinnor och flickor.
(Källa: BRÅ)
Våldet upplevs normalt
En osund och destruktiv relation, där våld kan komma att utvecklas, kan börja med att det som från början var förälskelse, uppvaktning och positivt intresse övergår i kontroll och svartsjuka. Det brukar leda till att den utsatta isoleras, kanske inte får träffa vänner själv och att partnern ifrågasätter umgänge och fritidsaktiviteter. Den utsatta kanske måste bevisa sin kärlek genom att följa partnerns regler. Man brukar tala om att handlingsutrymmet för den utsatta drastiskt minskar. Det här är allvarliga varningssignaler. I en sund relation förekommer aldrig kontroll.
Med psykisk misshandel, som förlöjliganden, nedvärderande och kränkande kommentarer bryts självkänslan ned. Efter en tid brukar fysiskt och sexuellt våld ta sin början. Sedan tar en cirkel av hot och våld, rädsla, värme och förlåtelse vid. Fina stunder och känslor av hopp om förändring varvas med förtvivlan, uppgivenhet och mera våld. Av rädsla för mer våld, och av skuld- och ansvarskänslor för våldet som redan skett, anpassar sig den utsatta sig efter förövarens regler än mer. Men skuldbeläggningen kommer oavsett vad eller hur den utsatta gör. Den som slår hittar alltid en ursäkt för sitt våldsamma beteende, och lägger ansvaret på den utsatta.
Våldsamma relationer blir aldrig bra av sig själva. Det krävs att våldet upphör och att den våldsamma erkänner och tar sitt ansvar för våldet och får professionell hjälp.
Våldets många skepnader
Ingen form av kontroll och isolering är okej. Det är olagligt att kontrollera någons e-post, telefon, tvinga eller hota, stänga in eller låsa ute, vara hemma hos någon utan lov eller förfölja någon. Att hota med att skada barn, husdjur, ägodelar, att hota om att begå självmord, eller hota att avslöja någons sexuella läggning eller könsidentitet mot dennas vilja på till exempel arbetsplats eller för familj är andra exempel på våld.
Nedvärderande och kränkande ord om ens person, vänner eller familj, extrem svartsjuka, att skämma ut sin partner inför andra och förödmjuka henne eller honom liksom att försätta någon i ekonomisk beroendeställning är också att betrakta som våld.
Att bli skakad, knuffad, släpad, att någon tar stryptag eller hotar med kniv är exempel på fysiskt våld. Det är våld även om det inte skulle synas några blåmärken eller sår efter våldet. Att ha sex med någon som sover eller är drogad är en form av sexuellt övergrepp och är olagligt.
Särskilt sårbara grupper med särskilda behov
Vissa som utsätts för våld i nära relationer är extra utsatta och kan ha särskilda behov. Till exempel HBTQI-personer, kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor med invandrarbakgrund, äldre kvinnor, kvinnor med missbruk och unga kvinnor.
Det finns hjälp
Att utsättas för upprepat våld av den här oberäkneliga karaktären innebär en mycket stor stress. Många som utsatts får långvariga svårigheter med ledvärk, magont och huvudvärk. De riskerar att drabbas av olika stressymtom, utmattning och depression. Det kan ta lång tid att bygga upp självkänslan och inse att ansvaret för våldet aldrig ligger på den som utsatts.
För många är det väldigt svårt att ta sig ur en våldsam relation. Men det finns hjälp att få och det går att må bättre. På Brottsofferjouren får du som utsatts för våld i nära relation hjälp och stöd, oavsett vem du är eller var du bor. Du når oss genom att ringa 116 006 eller chatta med oss här på hemsidan. Du kan också kontakta en kvinnojour eller socialtjänsten där du bor. I en akut situation ska du alltid kontakta polisen.
Tips
Våld i nära relation skildras i SVT:s serie En våldsam kärlek.
Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem. Varför är det så få som anmäler sina partners? Varför är skulden och skammen så stor? Här får vi höra de verkliga berättelserna från fyra av de tusentals kvinnor som drabbats
Information och hjälp
Här kan du få hjälp och stöd
Är du eller någon i din närhet utsatt för våld i en nära relation? Här är ett urval ställen du kan vända dig till för att få hjälp och stöd.
Viktigt: Ring alltid 112 vid akuta händelser. Du kan även nå socialtjänsten eller socialjouren i din kommun via larmnummret.
-
Kvinnofridslinjen (020-50 50 50, dygnet runt)
En nationell stödtelefon för dig som utsatts för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Även anhöriga och vänner är välkomna att ringa. -
Alla kvinnors hus (08-644 09 20, mån–fre kl 9–17)
Erbjuder tillfälligt skyddat boende för personer som utsatts för våld i nära relation och hedersrelaterat våld. Tar emot kvinnor, män, deras barn och medföljande djur med placering via socialtjänsten. -
Roks
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige samlar jourer i hela Sverige, varav vissa erbjuder skyddat boende. Hitta en jour närmast dig via Roks hemsida. Klicka på ”hitta en jour”. -
Unizon
Samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter. På hemsidan finns kontaktuppgifter till jourer i hela Sverige, varav vissa erbjuder skyddat boende. Klicka på ”hitta jour”. -
Terrafem
Nätverk för kvinnors rätt mot mäns våld. Jourtelefon: 020-52 10 10. Rådgivning på 70 olika språk, även juridisk rådgivning. -
Brottsofferjouren (116 006, alla dagar kl 9–19)
Ger stöd till brottsutsatta, vittnen och anhöriga. -
Qjouren (08-644 20 32)
En kvinnojour för våldsutsatta kvinnor med erfarenheter av missbruk och prostitution. -
RFSL stödmottagning (020-34 13 16, torsdagar kl 9–12)
Stöd till hbtqi-personer som blivit utsatta för kränkningar, hot och våld. RFSL stödmottagning driver även ett skyddat boende i Stockholmsområdet. -
Socialtjänsten
Om du vill prata med någon som arbetar på socialtjänsten kan du ringa växeln i din kommun och be att få bli kopplad till socialtjänsten. -
Bris (Telefon: 116 111, eller via chatt på bris.se)
Alla barn kan få hjälp via Bris, Barnens rätt i samhället. -
Jourhavande präst (112)
Kan hjälpa med akut samtals- och krisstöd: Ring 112 och be om att få bli kopplad till jourhavande präst. -
Ungarelationer.se
En stödplattform för unga (15–20-åringar) som utsätts för våld i sina partnerrelationer, erbjuder chatt varje kväll kl 20–22. -
Välj att sluta (020-555 666)
Välj att sluta är en nationell telefonlinje för dig som vill få hjälp att förändra ett kontrollerande eller våldsamt beteende. Telefonlinjen drivs av Länsstyrelsen Stockholm i samverkan med Manscentrum Stockholm och i samarbete med Sveriges länsstyrelser. -
Utväg (Telefon: 0700- 85 25 06)
Utvägs kärnverksamhet är stöd i form av enskilda samtal och gruppverksamhet för personer som är eller har varit utsatta för våld, personer som utövar/har utövat våld och barn och unga har upplevt våld.